Biography – Mattias Lies  

(Scroll down to read the Swedish version)

The story of Swedish singer-songwriter Mattias Lies begins long before his first record was released. It begins in war-torn Northern Europe – in the Norwegian resistance during World War II, in Finland during the Winter War, and in the silent aftermath that shaped generations of Nordic families.

From this inherited history of silence and survival, Lies has developed a musical voice where Nordic storytelling meets the spirit of the singer-songwriter tradition. Inspired by the sound and atmosphere of Scandinavian folk music, but rooted in the but rooted in that same legacy, his songs move between history and intimacy, forming a quiet musical rhapsody about resilience, loss and reconciliation.

This year the Falun-born artist celebrates 20 years as a solo performer. His body of work now spans seven albums, from his self-titled debut in 2006 to his interpretations of Finnish-Swedish poet Edith Södergran in 2024. While his roots lie in Nordic folk traditions, his songwriting also draws from the American singer-songwriter lineage, blending Scandinavian melancholy with the narrative depth of artists like Bob Dylan and Townes Van Zandt.

His family roots stretch across three Nordic countries. His Norwegian grandmother was part of the resistance movement during World War II and was forced to flee to Sweden to escape the Nazis. On the Finnish side of the family, his grandfather fought against the Soviet Union in the Winter War. The wounds left by these conflicts were rarely spoken about – instead, people tried to move on and rebuild their lives.

It is from this inherited silence that many of Mattias Lies’ songs emerge.

The road to music, however, was not a straight one. While studying at the Swedish-Finnish Folk High School in Haparanda in the late 1990s, he found himself confronting an existential void that demanded answers.

“I broke down and had to start exploring the past. Coming to terms with it was a painful journey.”

The search that followed marked a turning point in his life. During a turbulent period in his hometown of Falun, songwriting gradually became a lifeline – a way to understand both his own story and the larger history he carried within him.

After several unsettled years in his hometown of Falun, Lies eventually moved south within Sweden, first to Malmö and later to Växjö. In 2006 he released his self-titled debut album, marking the beginning of his career as a solo artist. The record received national attention, including appearances on Swedish television and airplay across the Swedish Radio P4 network. The positive reception marked the beginning of a long musical journey.

Since then, Mattias Lies has released several albums and toured in both Sweden and the United States. Critics have sometimes struggled to place him within a specific genre, but his distinctive voice – where existential themes and Americana meet Nordic folk traditions – has earned him a place of his own in the Scandinavian music landscape.

A clear example is the album Turning Points (2021), produced by Daniel Ögren (Dina Ögon Band). The record revolves around the decisive moments that shape a life – rupture, resistance and acceptance.

“Many of life’s turning points came when I stopped trying to control everything and instead accepted what was. Other times the answers came because I simply refused to give up.”

After nearly two decades of distance, something happened that had once seemed almost impossible. Lies managed to reconnect with his biological family, and a long-awaited reconciliation began to take shape. This reunion coincided with the creation of the album The Voice from the Karelian Isthmus (2024), where he interprets the poetry of Edith Södergran and lets her words meet the Nordic folk song tradition.

During the final stages of completing the album, his mother suddenly passed away. Yet the gratitude for having found their way back to each other helped carry him through the grief.

“The Voice from the Karelian Isthmus was created during a time when I reconnected with my biological family and my Finnish heritage after two decades of distance. The gratitude for our reunion goes beyond words and has helped me through the grieving process. For me, this album is a declaration of love – to Edith Södergran, to my mother, and to my roots.”

In the song “The River”(Älven) from the album Arvet (The Legacy), Lies sings:

“We survive everything – just not in the way we think.”

Perhaps that is where the core of his music lies: in the realization that what once seemed like a curse may also turn out to be a blessing.

“For a long time I despised my dark history, until the day I had finished grieving. Today I own my story. It has made me who I am – and I’m proud of that. Like my ancestors, I have a lot of sisu. I have never given up.”

Looking back, the journey that once divided his life has also become the source of the music that defines it.

S w e d i s h

Biografi – Mattias Lies

Berättelsen om singer-songwritern Mattias Lies börjar långt innan hans första skiva gavs ut. Den börjar i ett krigshärjat norra Europa – i den norska motståndsrörelsen under andra världskriget, i Finland under vinterkriget och i den stumma efterklang som kom att prägla generationer av nordiska familjer.

Ur denna nedärvda historia av tystnad och överlevnad har Lies utvecklat ett musikaliskt uttryck där nordiskt berättande möter singer-songwritertraditionens personliga röst.Inspirerad av den skandinaviska folkmusikens klangvärld men förankrad i singer-songwritertraditionen rör sig hans sånger mellan historia och intimitet och bildar en stillsam musikalisk rapsodi om motståndskraft, förlust och försoning.

I år firar Falusonen 20 år som soloartist. Hans samlade produktion omfattar nu sju album, från det självbetitlade debutalbumet 2006 till tolkningarna av den finlandssvenska poeten Edith Södergran 2024. Även om hans rötter finns i den nordiska visans folkliga sfär bär hans låtskrivande tydliga spår av den amerikanska singer-songwritertraditionen, där skandinavisk melankoli möter det berättande djupet hos artister som Bob Dylan och Townes Van Zandt.

Hans rötter sträcker sig över tre nordiska länder. Den norska farmodern Majken deltog i motståndsrörelsen under andra världskriget och tvingades fly till Sverige undan nazisterna. I Falun mötte hon Mattias farfar, men hennes liv blev kort – hon avled i lungsot när Mattias far bara var några månader gammal.

På den finska sidan av familjen stred morfadern Heikki i vinterkriget mot Sovjetunionen. Han och hans hustru Olga hade redan upplevt hur det finska inbördeskriget slitit landet itu. De sår som krigen skapade talade man sällan om; i stället lade man locket på och försökte återgå till vardagen.

Det är ur denna tystnadens historia som många av Mattias sånger växer fram.

Vägen till musiken var dock inte spikrak. Under studietiden på Sverigefinska folkhögskolan i Haparanda 1997 blev han medveten om ett existentiellt tomrum som krävde svar.

“Jag bröt samman och tvingades börja utforska det förflutna. Att komma till rätta med det blev en smärtsam resa.”

Sökandet som följde blev en vändpunkt i hans liv. Under en turbulent period i hemstaden Falun blev låtskrivandet gradvis en livlina – ett sätt att förstå både sin egen historia och det större arv han bar med sig.

Efter en stormig tid i hemstaden flyttade Lies så småningom söderut i Sverige, först till Malmö och senare till Växjö. År 2006 gav han ut sitt självbetitlade debutalbum, vilket blev startpunkten för hans karriär som soloartist. Albumet uppmärksammades bland annat i TV4:s Nyhetsmorgon och fick rotation på tolv av Sveriges Radios P4-stationer. Den goda responsen gav vind i seglen och blev början på en lång musikalisk resa.

Sedan dess har Mattias Lies släppt flera album och turnerat i både Sverige och USA. Kritikerna har ibland haft svårt att placera honom i ett fack, men hans personliga uttryck – där existentiella frågor möter Americana och nordisk vistradition – har gett honom en egen plats i musiklandskapet.

Ett tydligt exempel är albumet Turning Points (2021), producerat av Daniel Ögren(Dina Ögon band). Skivan kretsar kring de avgörande vändpunkter som format hans liv – ögonblick av uppbrott, motstånd och acceptans.

”Många av livets vändpunkter har kommit när jag slutat försöka kontrollera allt och istället accepterat det som är. Andra gånger har svaren kommit för att jag vägrat ge upp.”

Efter nästan två decennier av avstånd inträffade till sist något som länge verkat omöjligt. Mattias lyckades återknyta kontakten med sin biologiska familj och en försoning växte fram. Denna återförening sammanföll med arbetet kring albumet Rösten från det Karelska näset (2024), där han tolkar den finlandssvenska poeten Edith Södergran och låter hennes dikter möta den folkliga visan.

Under slutförandet av albumet gick hans mor hastigt bort. Men tacksamheten över att de hunnit finna tillbaka till varandra kom att bära honom genom sorgen.

”Rösten från det Karelska näset tillkom under en tid då jag återanknöt till min biologiska familj och mitt finska arv efter två decennier i avskildhet. Tacksamheten över vår återförening sträcker sig bortom orden och har hjälpt mig i sorgearbetet. För mig är detta album en kärleksförklaring – till Edith Södergran, till min mor och till mina rötter.”

I låten ”Älven” från albumet Arvet sjunger Mattias:
”Vi överlever allting fast inte som vi tror.”

Kanske är det just där hans musik har sin kärna – i insikten att det som en gång verkade som en förbannelse också kan visa sig vara en välsignelse.

”Jag föraktade länge min mörka historia tills den dag då jag sörjt färdigt. I dag äger jag min berättelse. Den har gjort mig till den jag är och det känner jag stolthet över. Liksom mina förfäder har jag mycket sisu – jag har aldrig gett upp.”

När han i dag ser tillbaka har den resa som en gång splittrade hans liv också blivit källan till den musik som kommit att definiera det.